tanklstmodig.blogg.se

Så, nu sitter jag här i soffan. Jag borde verkligen ta tag i det här med att packa men det är verkligen hitt sau dä luar just nu. Undanflykt, jag vet.

Vi hann med en tur till bvc och lillskruttan växer, på bredden, så det knakar! 9,8 kg vägde hon in på! Inte konstigt att hon tycker det är jobbigt i värmen alltså. Kommer bara i håg själv hur jag led när temperaturen steg över 20 grader för några år sedan.

 

Konstigt det där med. Jag trodde jag skulle känna mig mer bekväm i min kropp nu när jag väger 50 kg mindre men icke! Alltid finns det något att klaga på. Det hänger här och där och är jag inte lite glåmig säg? Nä, jag måste nog jobba på min självbild en hel del höst. Jag duger nog alldeles lagom som jag är. Det hade iofs varit skönt om folk kunde sluta kommentera vikten alltid. Jag gör inget aktivt för att tappa mer i vikt och det är definitivt inget jag kan göra något åt. 

 

Nä, ska se om Losan kan somna en stund så jag kan tömma en garderob.

Det börjar dra ihop sig och det är mycket som ska fixas. Jag drömmer mardrömmar om bestick. Jag har inga bestick! Plastgafflarna jagar mig uppför trappor och jag vaknar kallsvettig. Tur man inte har större problem.

 

Dagens schema består av packning och städning. Ett besök på bvc för Losan ska med petas in. Får se om hon sprängt alla viktkurvor eller om det lugnat ner sig lite nu. Tänder har hon fått i alla fall och de används flitigt vid amningar. Närhet som närhet antar jag.

 

Bitterljuvt. Det är en konstig känsla. Jag ser framemot att få bo själv. Att få inreda som jag vill och att bara behöva ta hänsyn till mig och hur jag vill ha det. Jag har aldrig bott ensam. Det skrämmer mig en del. Att vara ensam är inget jag är bra på, det slutar oftast med att jag sitter handlingsförlamad och stirrar in i en vägg. Dock har jag bestämt mig för att försöka aktivera genom att måla och pyssla nu i början. Får väl se hur länge det håller, att genomföra saker är inte heller min starka sida.